Skip to content

Intervju med Martin Grander

Martin Grander, universitetslektor och docent i urbana studier vid Malmö universitet, har nyligen inlett ett samarbete med Region Skåne i syfte att belysa bostadssituationen för en åldrande befolkning i länet.

Rapporten, som ska presenteras i oktober i år, kommer dels att innehålla en sammanställning av nationell och internationell forskning om en åldrande befolknings påverkan samhället, dels beskriva enskilda kommuner och aktörers bostadsförsörjningsstrategier för målgruppen. Utöver kunskapsöversikten ska forskarna presentera slutsatser och komma med förslag på möjliga åtgärder.

– Vi har blivit ombedda att vara konstruktiva, säger Grander entusiastiskt när Forum Bygga för Äldre ringer upp för att prata om projektet.

– Region Skåne vill koppla rapporten till sitt regionplaneuppdrag och de regionala frågorna generellt, vilket jag tycker är intressant då jag gärna ser bostadsfrågan som större än det kommunala. I regionens samtal med kommunerna är det tydligt hur två så kallade megatrender – urbaniseringen och ett radikalt demografiskt skifte där vi har en åldrande befolkning, färre födda barn och minskad invandring samtidigt – skapar komplexa samhällsutmaningar som påverkar bostadsförsörjningen, fortsätter han.

Skånes invånare koncentreras i allt större utsträckning till storstäderna, medan landsbygden blir allt glesare, med ett ökat antal vakanta bostäder. Det är främst de yngre som flyttar in till stan medan de äldre bor kvar i bostäder som inte är anpassade efter deras behov i orter med allt sämre utbud av service. När de inte längre kan bo kvar hemma eller dör – vad händer då med villan, småhuset eller lägenheten? Regionen efterfrågar forskning på hur man utifrån ett regionalt perspektiv kan anpassa bostadsförsörjningen utifrån den här utvecklingen, vilket vi ska hjälpa till att undersöka, berättar Martin Grander vidare.

I arbetet skiljer Grander på en gammal befolkning och en åldrande. Den sista nämnda används för att understryka att man betraktar det som en process och en demografisk transformation som samhället måste hantera utifrån ett breddat perspektiv. Det handlar inte enbart om hur man löser boendesituationen för äldre, man måste också förstå effekterna det får för hela samhället.

– Staten har inte adresserat bostadsfrågan för någon grupp under lång tid, vilket är på många sätt är beklagligt. Risken är att de allmänna problem vi nu ser på bostadsmarknaden – att det finns tillgängliga men inte ändamålsenliga, prisrimliga bostäder – kommer att bli särskilt påtaglig för äldre. Vi står inför ett paradigmskifte där vi har många vakanta bostäder i kommuner som allt färre vill bo i. De som kan tänka sig att bo kvar är de äldre och de saknar ändamålsenliga bostäder. Det matchningsproblemet måste adresseras. Här kan jag se ett behov av en statlig politik för omställning som stödjer ombyggnad av vakanta bostäder för att bättre passa en åldrande befolkning. Det borde vara en angelägen fråga, för om samhället inte kan säkra schyssta levnadsvillkor för människor på ålderns höst kommer det att få stora konsekvenser för hela samhället. Det riskerar att utmana hela välfärdssystemet.

Varför vaknar man så senfärdigt till den här frågan?

– Senfärdighet och den reaktiva impulsen är symptomatiska för svensk bostadspolitik de senaste 70 åren, skulle jag säga. Vi levde till exempel länge i tron att vi inte hade någon bostadsbrist, fram till 2015-2016 då i princip alla kommuner vaknade samtidigt och började bygga jättemycket nya bostäder. Sen följde staten efter och införde ett investeringsstöd för hyresrätter 2016. Man väntar tills att det skaver riktigt ordentligt innan man agerar, snarare än att tänka proaktivt och långsiktigt.

Är det ovanligt att du som forskare blir ombedd att dra slutsatser och komma med förslag på åtgärder?

– Region Skåne har gett oss fria tyglar och bett oss att peka framåt när det gäller detta, vilket vi ser fram emot att leverera, avslutar Martin Grander.

Intervjun är gjord av Veronica Hejdelind.

Back To Top